Are you tired of beeing an object?
Godkväll kära blogg!
Har varit på skrivcirkel med några vänner. Skönt. Att skriva. Även om det från min sida mest blev ordbajs så måste jag komma igång. Är lite nervös inför Litterär gestaltningsprojektet. Vet inte om jag vågar ta steget ut och skriva något riktigt meningsfullt och långt, och läsvärt. Fixar jag det? Antagligen inte, men om jag aldrig provat, hur kan jag då vara säker? Fake it till you make it. Man måste våga misslyckas för att någon gång kunna lyckas.
Det är nu dags för mig att göra konst av den ångest jag kände för snart 5 år sedan. Min älskade Monithor, som överlevde mot alla odds. Det ska bli en hästbok som inte liknar någon annan. En hästbok om verkligheten. Har skrivit i min deklaration att jag inte är helt klar med hur jag ska lägga upp det. Mina kurskamrater får hjälpa mig. Tror att det kan bli bra. Känns skönt att göra något som jag tycker är meningsfullt igen. Älskar verkligen Kreativt skrivande kurserna.
Förövrigt känns det som om jag har massor av mål att nå i vår.
1. Debutera 110 cm med Atarak. Har hoppat 90-100 cm alldeles för länge nu. Måste komma vidare. Och så vill jag börja tävla lite dressyr på riktigt igen. Satsa ordentligt.
2. Få den där eländiga plastbrickan som säger att jag får köra bli själv. Ett nödvändigt ont. Minst 6000 kr för en jävla plastlapp. Hatar det. Vill låta bli bara för att protestera mot systemet att det kostar så mycket, men nu tillåter inte mitt liv det. f.u.c.k.
3. Få sommarjobb. Söker allt jag vill ha, och det mesta jag inte vill ha. Har fyra krav, vägrar jobba som telefonförsäljare, städare, hemtjänst/äldreomsorg eller dagis. PUNKT. Sen kan jag ta nästan vad som helst.
Borde försöka ta upp bloggandet igen. Tänk när jag bloggade varje dag. Det var i och för sig tvångstanke. Tur att Henrik räddade mig ur den bubblan, utan att han vet om det. Eller kanske skriva dagbok? Har i alla fall en burk där jag lägger i lappar om det hänt något viktigt eller minnesvärt. Går lite trögt med det.
Väl mött,