Godkväll kära blogg!

På en vecka har jag sett The Ark 2 gånger, 3 om man räknar web-spelningen igår, och det gör jag, så då blir det 3. Lördag-söndag i Malmö förra helgen, med finaste Sanna! Åh, vad kul det var att vi äntligen fick träffas. Hon fyller år idag också, GRAAAAATTIS!

Ola var typ sjuk på lördagen och rätt borta, söndagsspelningen var bättre, då var han som han brukar (och höll koll på vad han pratade om..). Ehe, Jepson och Lasse avbröt honom på lördagen, efter visste inte Ola vad han pratade om. Söta. Han hade "grisen" på sig på söndagen, dog lite!! Vingarna båda dagarna. Puss!! Talet innan Calleth var undefär hur fint som helst. "Vi är som jordgubbar och glass" sa han och syftade på Angelheads och The Ark. De där som inte begriper meningen med allsången under Calleth vände sig om och glodde på mig. Lycklig idiot. Yes! Igår spelade de hela This Piece Of Poetry Is Meant To Do Harm, skrek rakt ut och var lycklig. Hela Poetry. Spelar de den i Gävle kan jag dö lycklig. Moto Boy var med på Let Your Body Decide också i Malmö och Växjö, underbart. Ska förresten se honom i Stockholm 18 april. Och han får mer än gärna följa med till Gävle-spelningen om två veckor.


Ola Salo. Vingarna. The Ark.

Fast det finaste av allt är nog ändå extradelen på The Apocalypse Is Over. "I know that what we had would live forever. Forever. FOREVER.". Och Calleth såklart. Fina Arken. Fina, fina, finaste Arken. (och ja, jag är fortfarande hög). Folk tyckte nog att jag var rätt odräglig när jag kom hem. Suck. Fast det gör inget, för jag har träffat Ola Salo.

Nu ska jag kika lite här, sen plugga och därefter kolla på Green Days nya live-DVD tror jag.

Väl mött,